Veckans tema: Blått
Trend | Publicerad 30 maj 2012
Blått och guld i en lyxversion av de svenska färgerna. Foton: pressbilder
u när mässing har släpps in i mitt eget estetiska regelverk (efter åratal i kylan), så ser jag också färgkombinationer som jag aldrig hade haft en tanke på för några år sen. Som blått och guld, med lite krispigt vitt som komplement. Inte för alla, inte överallt, men håll med om att det kan vara bli rätt fint i rätt hem! Särskilt med lite bohemiska mönstermixar (gärna moderna och traditionella mönster som får krocka) och oväntade former.
Inspirationsbilden är från IKEAs kollektion Blå som släpps på fredag, och produkterna är: Bestick, från 45 kr/del, Villeroy & Boch. Batikfärgat överkast, 895 kr, Indiska. Kudde, 799 kr, Ceannis. Kudde, 880 kr, Svenskt tenn. Smyckesskrin/ringhållare Bell, 835 kr, Skultuna. Karaff Hämta, 79 kr, IKEA. Barnfåtölj Hedda, 699 kr, Åhléns. Lampa Beat light stout, 9 260 kr, Tom Dixon. Tallrik Taika, 345 kr, Iittala. Fat, 250-600 kr, Tine K Home.
Translation: I had never considered mixing blue and gold before, but now when I suddenly approve of brass details (which I hated before) this feels sort of … fun. In the right home.
Min tripp till Island
Reykjavik | Publicerad 23 maj 2012
Skulpturen Sólfar längs strandpromenaden i Reykjavik. Fotot är taget närmare midnatt – här kan vi snacka ljusa nätter. Alla foton: Maria Soxbo/Husligheter
fredags åkte jag och maken till Island för att fira hans 40-årsdag – en överraskningsresa som faktiskt slog våra rätt skyhöga förväntningar med råge. Inte nog med att vi åt ljuvligt gott, fick se en livs levande vikval och upplevde en väldigt mysig huvudstad – mitt nya vidvinkelobjektiv fick gå på högvarv för att försöka täcka in alla chockartat vackra vyer som Island har så vansinnigt gott om. På fem dagar fick vi dessutom allt från klarblå himmel och strålande sol till skyfall, tät dimma och sandstorm (!) så vyerna är sig inte ens lika från dag till dag. Här är ett inte så värst inredningsrelaterat bildregn (om man inte räknar Tom Dixon-lamporna då) och jag kan bara säga ÅK, ÅK, ÅK.
Inuti nybyggda konserthuset Harpa och så den imponerande Hallgrímskirkja.
Inuti Hallgrímskirkja.
Tom Dixon-godis i taket och smaklöksbonanza på tallriken på Grillmarkaðurinn.
Okej, en sällsynt bild på mig i bloggen. Här skrudad i fashionabel, lånad overall under en valskådningstripp på havet.
Vi badade så klart i Blue lagoon (även om kameran inte fick följa med ner i plurret). Och den här vyn är tagen genom en skulptur längs Saebraut i Reykjavik.
Ett stenkast ut i Reykjaviks hamn är djurlivet myllrande och miljön vild och vacker.
Jag älskade alla coola utsmyckningar av husen – både den kommersiella till höger och den rent dekorativa till vänster.
Islands vagga – Þingvellir – där Alltinget (världens äldsta existerande parlament) föddes och höll hus i över 850 år. Inspirerade konferensmiljö, no?
Ännu en ljuvlig restaurang, Fiskmarkaðurinn, där jag åt perfekt tillagad monkfish och den ljuvliga efterrätten på bilden.
En ofta ganska lågt prioriterad utflykt för Islandsturister blev för mig en av de mest magiska. Västmannaöarna, eller snarare huvudön Heimaey, är bara 35 minuter med färja ut från södra kusten och är en måste-upplevelse. Här hade vulkanen Eldfell ett utbrott på 1970-talet och lavan täckte stora delar av ön. Idag kan man vandra omkring på lavatäcket och försöka föreställa sig stadsdelarna som ligger begravda 15 meter längre ner ...
Man har markerat både gatorna och vissa hus ovanpå lavafältet som sakta men säkert börjar täckas av växter. Utgrävningar har påbörjats i "Nordens Pompeji", här kan man se delar av hus under det enorma lavatäcket.
Ja, ursäkta historielektionen, jag blev bara så tagen av den märkliga lilla ön med sin dramatiska historia. Att det dessutom blev ett alldeles magiskt ljus i solnedgången som gjorde att jag var tvungen att tassa omkring med kameran uppe på det öde lavafältet själv i en timme extra gjorde det ännu mer minnesvärt (och mina nya, vita Converse blir nog sig aldrig lika igen …).
Tillbaka till ordinarie bloggprogram, men kanske blir det någon liten Reykjaviksguide framöver också – skulle ni vilja ha en sån?
Translation: My husband turned 40 last week and I surprised him with a trip to Iceland. What a thrilling place!
Lördagsintervjun: Piet Hein Eek
Intervju med | Publicerad 14 april 2012
Holländske designern Piet Hein Eek.
iet Hein Eek är en personlig designfavorit, trots att jag inte äger en enda sak signerat holländaren (för den som vill förse sig så finns hans produkter på NK Inredning). Men jag har alltid en fäbless för designers med ett tydligt eget uttryck, och scrapwoodmästaren Piet hör onekligen till den kategorin. Jag beundrar också hans miljömedvetenhet som faktiskt inte baserar sig enbart på omtanke om vårt klot utan lika mycket på en respekt för de material han jobbar med och oviljan att kasta saker i onödan. När vi träffades visade det sig att han både var oerhört trevlig och minst sagt pratsam, så här kommer lördagsläsning av det längre slaget …
Scrapwood wallpaper signerat Piet Hein Eek.
Varför blev du designer?
– Jag har alltid tillverkat saker, ända sedan jag var liten. Så jag skapade saker utifrån eget huvud redan då. Jag hade faktiskt tänkt bli arkitekt, men en kompis som är arkitekt tyckte att jag borde bli designer istället eftersom det finns många fler möjligheter inom det området. Han har fel, haha. Men jag blev designer tack vare honom, och jag gör ju det jag vill – att skapa och producera.
Du berättade att ditt Scrapwood table kom till när du och dina medarbetare började låtsas att arbetskraft var gratis och material dyrt, istället för tvärtom som det egentligen är. Var det så allt började för dig?
– Nej, egentligen började det tidigare. Jag gjorde mitt Scrapwood cupboard redan 1990 när jag gått klart skolan. Men rent generellt är det svårt att hålla sig inom tids- och budgetramarna oavsett vad man ska producera, och därför blir det mycket spill under tillverkningens gång. Det handlar inte om att materialet som slängs är oanvändbart, utan bara att det tar för mycket tid och energi att hitta sätt att producera på som tar tillvara på allt. Vi använder återvunnet material när vi gör våra Scrapwood-produkter, men vi tar också vara på spillet för att göra andra produkter. Mycket av avfallet från vårt företag har försvunnit tack vare det. Nu använder vi allt vi kan, och det är kul! Vi har en hel kollektion produkter som är tillverkade av våra egna sopor.
Några av produkterna ur Scrapwood-serien.
Det känns som att du var tidigt ute med miljötänket?
– Hm, det ÄR miljötänk eftersom jag har stor respekt för de material vi använder, men samtidigt tycker jag att det är normalt att inte kasta bort saker i onödan. Vid sidan om Scrapwood som tillverkas av återvunnet material så har vi också ett skåp vi döpt till 99.13% eftersom vi fått ner spillet från tillverkningen till under en procent. Och då är till och med det som blir över när vi borrar hål inräknat! Man kan skapa något från andras rester, men man kan också skapa utan att generera skräp alls. Tankarna påminner om varandra, men resultaten skiljer sig väldigt mycket åt. 99.13%-skåpet är väldigt rent och stramt i formen, medan Scrapwood-bordet är som ett lapptäcke. Mitt mål är att vara så effektiv både med material och energi som möjligt, det har alltid verkat vara det bästa sättet att arbeta på i mina ögon.
Ser man på din design att du är holländsk?
– Ja, åtminstone på Scrapwood-produkterna. Det är ett holländskt fenomen eftersom vi alltid tagit tillvara på allt trä när hus rivs. Sen hamnar allt material på brädgårdar och så kommer folk och tar tillvara på det för att bygga kaninhus eller små skjul av det. Vi har en återvinningskultur. Dessutom har vi en tradition av att bygga hus i trä, och så fort vi vill bygga något nytt måste vi riva något gammalt eftersom vi inte har plats. Och slutligen så har vi det kalvinistiska arvet, holländare håller hårt i pengarna, haha. Tillsammans gör allt detta att mina Scrapwood-bord är väldigt holländska.
Restaurangen i Piet Hein Eeks stora fabriksbyggnad.
Tänker du på en särskild typ av kund när du skapar?
– Nej, jag designar aldrig för en särskild person. Det finns gott om designer som skapar för den tid vi lever i nu, den smak som regerar. Men jag försöker alltid att designa för var jag tycker den allmänna smaken borde vara. Jag vill guida snarare än att följa. Det betyder att mycket av det jag gör behöver tid för att bli uppskattat, och det händer att produkter aldrig når någon målgrupp. Men eftersom vi alltid arbetat på det här sättet så har våra kunder ett öppet sinne. När de sett 10-20 produkter från oss som de gillar så blir de också nyfikna på våra nyheter, och vi är respekterade för våra idéer. Annars är det svårt att lyckas i det normala ekonomiska system som finns idag, där man förväntas fortsätta göra det man alltid gjort. Återförsäljare köper det de vet funkar, inte nya produkter. Det har alltid tagit oss enormt med tid och energi att få ut våra nya produkter på marknaden, men nu har vi skapat en egen lekplats i form av en gammal keramikfabrik på 10 000 kvadratmeter i Eindhoven som rymmer allt – tillverkning, lager, showroom, restaurang, butik … Där bestämmer vi själva.
Bilder från Piet Hein Eeks gamla fabrik som numera är showroom, restaurang med mera.
Vad inspirerar dig?
– Material och tekniker. Antingen fastnar jag för ett material och utgår från det, eller så köper jag in en ny maskin och väljer material som jag kan använda i den. När jag designar på uppdrag av någon måste jag förstås kombinera önskemålen med mina idéer, men material, teknik och hantverk går alltid hand i hand.
Hur ser det ut hemma hos dig?
– Det slutar ofta med att vi använder möbler jag ritat, men det är inte med vilje och jag blandar gärna med äldre saker.
Några andra saker ur Piets digra produktion.
Vilken annan formgivare ser du upp till?
– Jag gillar Tom Dixon väldigt mycket, vilket nog beror på att vi har en liknande bakgrund. Vi har båda byggt våra företag på våra egna namn, och på samma sätt som han reser till Indien där de är duktiga på att använda koppar och sedan skapar kopparlampor så hittar jag en rolig maskin jag vill prova och börjar använda mig av koppar av den anledningen. Vår biografi och vårt arbetssätt påminner mycket om varandra, men vår design skiljer sig mycket åt och det är precis så det ska vara. Annars är det lättare att nämna äldre designer, jag gillar Jean Prouvé och Rietveld till exempel. Namnen från den tiden är lättare att uppskatta än moderna designer eftersom de hunnit etablera sig ordentligt. Dessutom är ju de sämre namnen från den tiden redan bortglömda …
Vad jobbar du på just nu?
– Förutom allt arbete kring vår nya byggnad som aldrig verkar ta slut så har vi alltid tusen järn i elden. Små och stora projekt rullar alltid samtidigt. Vi ska presentera ett antal nya produkter i Milano, och även om alla förstås kommer att vara fina så är det speciellt ett stapelbart skåp i trä som är konstruerat på ett väldigt fiffigt sätt som jag ser fram mest emot att presentera.
Translation: My Saturday interview this week is Piet Hein Eek, the Dutch designer most known for his Scrapwood furniture. He was supernice and very talkative, so settle down with a cup of coffee or tea before you start reading …
Fredagsfavoriter: Koppar
Fredagsfavoriter | Publicerad 23 mars 2012
Lys upp med koppar.
oppartrenden lever och frodas, det kan man inte förneka. Jag har tre riktiga kopparfavoriter, som fick bli veckans fredagstriss. Medsols från vänster: Ljusstake Lup, 149 kr, Hay. Oljelampa Patina, 2 000 kr, Klong. Taklampa Copper shade,
4 670 kr, Tom Dixon.
Translation: A copper triple this Friday, I really love these three ”lights” for different reasons.
Graduate Collection
Webshopping | Publicerad 15 mars 2012
Några av produkterna från Graduate Collection.
är har vi en idé värd att efterapa, kära svenska entreprenörer! Brittiska Graduate Collection agerar producenter åt unga designtalanger som just tagit examen från designskolorna. Produkterna produceras på plats i Storbritannien och på så vis stöttar man inte bara nykläckta talanger som tar sina första steg på marknaden, utan också anrika tillverkare som säkert får kämpa en del för att klara konkurrensen från utländska fabriker med lägre priser. Produkterna säljs online och även om utbudet just nu är rätt litet (fler elever än så här tar väl examen får man hoppas), så tycker jag initiativet är klockrent! I Sverige har vi Designtorget som väl fyller en liknande funktion, men det jag gillar med Graduate Collection är att de verkligen fokuserar på elever. Tänk, en vacker dag kanske någon av dessa talanger blivit en ny Tom Dixon, då är det väl lite skoj att ha köpt något ur deras allra första kollektion?
På bilden ovan ses kuddar av Lisa Bliss, £45, tapet av Melissa Braconnier, £125/rulle och muggar av Laura Egbi, £55.
Translation: I love the idea behind Graduate Collection – to support emerging talents by producing their products. I wish there was samething similar in Sweden, even if Designtorget has sort of a similar idea.
Stockholm Furniture & Light Fair – Titta upp, titta ner, titta mittemellan
Nyheter | Publicerad 09 februari 2012
Tom Dixons Etch och Step light i Gulleds monter.
ag hade fullt upp med att hinna titta i alla riktningar på mässan, det känns som att det var fler utställare än vanligt som lyckats utnyttja mässhallens volym. Gulled hade det tacksamma jobbet att skylta med Tom Dixons fantastiska lampor och drömmen vore att få hänga Etch eller Step light i klasar i taket på det här sättet. Tur att jag fick tröstpriset, lilla ljuslyktan i samma serie, i goodiebagen från NKs pressfrukost häromdagen! Tom själv kunde inte närvara på pressträffen då han fortfarande satt på planet från London, men han deltog i NKs fest i går kväll (som jag missade typiskt nog). Några andra montrar som lyckades med perspektiven:
Claesson Koivisto Runes pudriga Baklava-lampor för Örsjö Belysning fångades lika väl om man tittade mot fötterna som upp på väggen, tack vare stora speglar på golvet.
Bent Hansen lekte med sina Button-Ups och budskap och Gärsnäs hängde sina vitlackerade stolmodeller högt på väggen.
Translation: I love Tom Dixon’s lamps and if I had the money I would buy a whole bunch of them and hang like this. Several companies used the space well and made me look up and down to take it all in.
Kök i mässing
Kök | Publicerad 25 januari 2012
Tom Dixon-kök i mässing, ja tack!
å, får det vara ett mässingskök kanske? Den rådande mässingsvurmen (som smittat även mig) sprider sig från rum till rum, och metallmästaren Tom Dixon kunde förstås inte låta bli att gå all in med ett helt kök i mässing. Köket är ett samarbete med Lindholdt studio och jag tycker att det är fantastiskt coolt även om det naturligtvis är stor risk att man ledsnar på ett så spektakulärt material. Vad tycker ni? (Bilder via Solid frog.)
Snyggt mot en rå stenvägg.
Matcha med Dixonlampor förstås.
Translation: A brass kitchen! Tom Dixon does it again, I think this is beyond cool even though you might get tired of it after a while.
2012 – nu börjar det!
Önskar mig... | Publicerad 01 januari 2012
Mässings-lyx i nya Residence.
od fortsättning! Och ursäkta den lite oplanerade frånvaron, jag har målat innertak (!) i mellandagarna, vilket tar mer tid än man tror. Men nu är taket ”ljust & fräscht” och det känns himla bra att ha betat av ett dåligt samvete innan det nya året började. Och nyårslöften då – har ni avlagt några? Själv slutade jag med det för flera år sen, men inspirerad av två vänner som båda börjat utse teman för kommande år (”Hälsans år”, ”Ekonomins år”, ”Lyckans år” och så vidare) så har jag gjort detsamma – nu får vi se om 2012 lever upp till sitt hemliga epitet …
Dessutom siktar jag på att härma Benita och ta ett foto per dag under 2012, ett bra sätt att bli duktigare på att komma ihåg kameran på hoppas jag. Och det påminner mig – måste ut och hitta något fotovärdigt att börja året med …
Bilderna i inlägget är tagna av Marcus Lawett för Residence i en fantastisk våning i Malmö och här får man en rejäl dos av två av mina favoritmaterial för tillfället – mässing/guldig metall (ovan i Tom Dixon-bord) och marmor (nedan). Jag hoppas att båda materialen ska leta sig in i mitt hem under 2012.
Marmorbord och alldeles makalösa fönster.
Translation: So, happy new year and let’s make 2012 a great one, shall we? y only resolution, beside having a theme for this year, is to take one photo each day during 2012. And hopefully getting some brass and marble into my home, like in these amazing pics from a Malmö apartment.
Koppar är också en färg!
Sovrum | Publicerad 07 mars 2011
En Tom Dixon-lampa i taket skulle man ju inte tacka nej till.
just, avskalat och stylish – så här skulle jag inte ha något emot om mitt sovrum såg ut! (Mitt är inte ens i närheten, med orange gardiner och mörkt blågrå vägg, haha.) Pricken över i:t är förstås Tom Dixon-lampan i taket som förekommit i den här bloggen både en och två gånger. Anledningen till att jag aldrig slår till är att jag fått för mig att den ger ganska dåligt ljus – någon som vill bekräfta eller dementera? Jag har samma ”fördom” mot söta hattlamporna Jeeves och Wooster från Innermost (som bland annat finns hos Möbelvärlden), så om någon vill upplysa (haha) mig om hur väl de faktiskt lyser, hit me!
Translation: I love Tom Dixon’s lamp, but just like Innermost’s hat lamps Jeeves and Wooster I’ve got the feeling that they might not give much light?
Tom Dixon
Belysning | Publicerad 03 december 2009
Tom Dixons lampor ser alltid coola ut.
Vissa dagar får jag cravings efter något särskilt. Idag är det Tom Dixons snygga lampor, de ser faktiskt alltid fantastiska ut oavsett miljö! Är det någon av er som är lycklig nog att äga en?
Fotona ovan är från Apartment Therapy, LivingETC och Elle Interiör.
Translation: Today I crave a Tom Dixon lamp, they always look amazing!
