Lördagsintervjun: Anna Starrén/Oddbirds

Intervju med | Publicerad 14 juli 2012

ysiga Oddbirds har hållit återbruksfanan högt i flera år nu, och kreativiteten sprudlar lika starkt än. I år är det dessutom det här designkollektivet som får ta sig an kafét på Formexmässan, och det var jag ju tvungen att höra lite mer om. Så jag ringde upp Anna Starrén, en av de fyra huvudmedlemmarna i Oddbirds för att luska lite …

Hur föddes egentligen Oddbirds, till att börja med?
– Jag och Camilla Bredin startade Anna Camilla Form för åtta år sen, vi var två kreatörer och florister som ville jobba mer med hela rummet. Vi jobbade väldigt mycket med andra varumärken och det blev alltid så mycket grejer över efter fotouppdrag och stylingar, som vi ville ta hand om och där föddes Oddbirds. Vi var med på Formex 2009, och det var som att vi hade haft ett litet fönster på glänt och plötsligt öppnade vi hela dörren! Vi har alltid flygit från bo till bo i olika konstallationer, från små sammanhang till större. Vi är som fåglar, hoppar från plats till plats, och därav namnet. Nu är vi fyra heltidsanställda och sen hyr vi in olika frilansar, en ad och fotografer beroende på behov.

Hur skulle du beskriva er designfilosofi?
– Vi är alla florister i grunden och då har vi alltid stått där med en kund framför oss och utgått från det som finns i kylen den dagen. Lite så jobbar vi fortfarande – vi använder oss av det som finns, gamla restprodukter till exempel, och så gör vi om det till något nytt. Vi kör egentligen ingen mijöpropaganda utan det har alltid känts väldigt naturligt för oss.

Har ni några förebilder ?
– Jag har många olika, men Pippi Långstrump är en favorit! Jag tittade på filmen häromdagen och hon är ju så fantastisk, tänk vad den filmen håller fortfarande! Hon är en sakletare, påhittig, stark, har enorm energi och är alltid glad. Pippi har allt det jag önskar vara och dessutom är hon rödhårig precis som jag!

Vad inspirerar er?
– Bilder, vi surfar runt mycket på Pinterest. Vi brukar också åka ner till våra vanliga loppisar i Tranemo, fem mil från Borås. Gamla saker får man otroligt mycket energi av.

Och så ska ni designa kaféet på Formex! Hur går man tillväga för ett sånt projekt?
– Formex kom med sitt tema som är Nordic charm i år. De ville ha ett optimistiskt 1950- till 1970-tal, så vi ska blanda retro och modernt och arbeta mycket med textilier och grönsaker. Det passar oss ypperligt att följa ett tema, för när man har så mycket idéer i huvudet som vi har så är det bara skönt att ha något att utgå från. Vi tänker glatt och hemtrevligt, saftat och syltat! Vi är redan färdiga, kaféet ska byggas upp nu!

Translation: An interview with Anna Starrén, one of the four creators behind Oddbirds who will design the café at the Formex fair in August.

Lördagsintervjun: Stefan Nilsson

Intervju med | Publicerad 30 juni 2012

ntar att ni känner igen den här mannen? Stefan Nilsson är utan tvekan Sveriges mest anlitade trendexpert, jag blir nästan förvånad om jag får en inbjudan som inte inkluderar honom på ett eller annat sätt – som jurymedlem, trendföreläsare eller prisutdelare. Det här är Stefans första sommar i nya sommarstället, så jag tyckte att det var på sin plats att pumpa honom på uteplatstrender.

Hur mycket trender går det i utemöbler egentligen?
– Självklart går det trender i utemöbler. Kanske lite långsammare än inomhus. Det handlar så klart om att vi är utomhus bara några månader om året, medan vi är inomhus åtminstone nånting varje dag. Generellt sett så kan man se en långsam trend som går över flera, flera år, och det är att uterummet blir viktigare. Vi ”inreder” mer. Man kan enkelt säga att vi inreder uterummet som ett vardagsrum. Det är soffor, kuddar, lampor och till och med mattor. Allt för att uterummet nästan ska kännas som ett vardagsrum. Vi har också under en tid sett hur vi hämtat inspiration från våra utlandssemestrar till uteplatsen. Många uteplatser blir väldigt lounge-lika med flätade material och ljusa dynor.

Vad är hetast på den fronten säsongen 2012?
– Den rustika trenden håller absolut i sig. En träbänk, gjutjärnsgryta med blommor och fina, gamla trasmattor känns väldigt rätt den här säsongen. Vi har också ett uppdämt behov av romantik så det är mycket stora blommor, syrenberså och stora saftglas. Lite mormorsaktigt. Hammock i trä och träskor.

Hur har du inrett din egen uteplats?
– Jag har en balkong i stan och sen ett sommarhus. I stan har vi nylagda rödbruna trägolv, en träsoffa med massor av gröna kuddar och ordentligt med ganska vildvuxna blommor. I stan strävar vi efter att få en ”naturlig” känsla. Själv har jag jasminbuskar, syrenträd och gräs i stora krukor.
På landet vill jag att det ska vara lite mer elegant. Där har jag designade, raka, moderna detaljer för att kontrastera till allt det lantliga runtomkring. På landet har jag raka utemöbler (Ridderstråhle Brogård för Röshults), raka träbänkar att sitta på, betongpallar (från Ica Maxi) och designad utebelysning. Till och med grönsaksodlingen är ordentlig i raka pallkragar.
Jag har medvetet arbetat med att förstärka de olika stilarna. När jag är i stan så vill jag omge mig med så mycket natur och lantlighet som möjligt. Hit flyttar jag ut en stor mässingsljusstake från en loppis med stearinljus som droppar på ett träbord. På landet får jag ju naturen på köpet och vill just förstärka ”den tuktade trädgården”. Mer modernt. Här ska man kunna ta ut en flyttbar stereoanläggning och lite snygga drinkglas för eftermiddagsmyset. Altan är fint med ganska öppna ytor.

Hur ska man tänka med sin uteplats för att den ska bli mysig? Vad ska man ha där, utöver själva utemöblerna?
– Det enklaste och billigaste rådet är att arbeta med blommor och växter. Mer, fler och större. Buskar kan skapa rum i rummet och förhoppningsvis går de att flytta om de står i kruka. Växter går också att ”klä” efter behov med ljusslingor, vimplar och annat.

Du har järnkoll på trender och vet vad som komma skall långt före oss andra. Betyder det att du gör om hemma hela tiden?
– Båda ja och nej. Jag tittar på otroligt många olika saker och är nästan konstant på resande fot för att försöka få koll på vad som händer ute i världen. Den här informationen tar jag sen med mig till Sverige och funderar på om det kommer att slå igenom här på något sätt – och i vilken utsträckning. Men jag kan inte blanda. Jag har vid något tillfälle gått på en inredningsmässa och tänkt ”nu ska jag passa på att titta efter en lampa som skulle passa hemma hos mig”, men det går inte. Det slutar med att jag bara tittar efter sånt som passar hemma hos mig. När jag tittar efter trender så måste jag ha ett öppet sinne. Gula kaniner är kanske inte nåt man vill inreda hemma med den här säsongen, men det kanske fanns nåt i den gula färgen som gör att det fastnar i bakhuvudet. Och så går jag hem och jämför med andra gula företeelser, ser om det kanske funkar i Sverige eller inte. En himla massa funderande.
Men visst är det så att jag nästan alltid köper med mig nåt spännande hem från alla mina resor. Nyss var jag i Moskva och där köpte jag roliga julkulor som ser ut som ortodoxa kyrktorn. Perfekt till grannen 2012? Vi får se … De var hemskt roliga i alla fall.

Hur allvarligt ska man egentligen ta på inredningstrender? 
– Svår fråga. Det är inte viktigt med trender. Det ska vara roligt. Inte nåt som tynger. Man måste inte byta ut sitt hem en gång i halvåret – men man får vara intresserad. Vår viktigaste uppgift är att skapa ett personligt hem – inte ett hem som alla andra har.

Hur kommer det sig att du själv började arbeta med trendspaning?
– Det finns ju ingen ”trendskola” utan jag började prata trender i radio ganska tidigt. Och tidigt lärde jag mig att försöka se sammanhang och samband. Om det öppnar en massa indiska restauranger på Fleminggatan i Stockholm. har vi då en indisk trend? Njae, det kanske inte alls är så att vi ser fler Bollywoodfilmer eller klär oss i saris, och är det inte så att det också öppnat flera thaiställen på Söder och några japanska krogar på Östermalm? Kanske är det så att vi har en fascination för exotisk mat, i stället för att tolka det som att vi har en indisk trend. Och när vi konstaterat det, så vill jag alltid fundera på varför. Varför tröttnar vi plötsligt på köttbullar och pizza för att äta mer asiatisk mat? Vad driver det? Så funderar jag med alla de trender jag håller på med.

Vilken kommande trend ser du mest fram emot att se i butikerna? 
– Vi har en stark anti-konsumtionstrend som kommer. Folk har tröttnat på slentrianshopping och istället måste butiker anstränga sig på ett nytt sätt. Helt plötsligt är det inte ”köp tre, betala för två” som intresserar oss utan kanske en föreläsning, pysselhörna, ett tillfälligt utbud eller annat som gör att vi går till butikerna. Det är svårt för butikerna att hantera det här, men jag är helt säker på att vi kommer få se nya spännande saker i butikerna.

Ditt bästa inredningstips alla kategorier?
– För en snabb och enkel lösning. Satsa på blommor. Det finns inget vackrare än en bukett färska blommor, eller ett par prunkande gröna växter i ett hörn.

Vad ska du göra i sommar?
– Jag har skaffat ett sommarhus utanför Stockholm. Huset är från 1973 och mitt projekt handlar nu om att ta det här huset och göra det till Sveriges trendigaste sommarhus 2013 – alltså förflytta huset 40 år in i samtiden. Vi planterar nya häckar, bygger altaner och jag inreder ett eget litet badhus med spännande inredningsdetaljer.

Translation: Stefan Nilsson is Sweden’s most wellknown trend expert. He travels around the world and is almost always involved in everything concerning design in Sweden – as a member of a jury, a lecturer or presenter of different design awards. I asked him a little bit about outdoor trends, and of course about how often you feel you have to redecorate if you know all upcoming trends. Here’s a google translated version of the interview!

Lördagsintervjun: Lycke von Schantz

Intervju med | Publicerad 16 juni 2012

keas enorma stall av duktiga formgivare har fått påfyllning av Lycke von Schantz som ritat kollektionen Myrlilja som släpptes i begränsad upplaga 1 juni. Jag tog ett snack med Lycke om hur det är att jobba för en gigant som IKEA, hur det var att rita textilier för första gången och vilken produkt hon önskar att det var hon som designat! Trevlig lördagsläsning!

Det här är ditt första uppdrag för IKEA. Hur har det egentligen varit att jobba för dem? Var det som du trodde?
– Det har varit jätte roligt! Och gått mycket smidigare än jag trodde. Som formgivare var jag med på plats i produktion och bollade fram och tillbaka, kollade prover och så vidare. På så sätt kunde jag vara med och påverka under hela processen och så klart lära mig enormt mycket!

Det är också första gången du jobbar med textilier. Vad var den största utmaningen? Vad lärde du dig längs vägen?
– Som alltid när man dyker ner i ett nytt område inser man hur mycket där finns att lära. Jag fick inblick i olika områden som färgsammansättning, olika slags trycktekniker, kvaliteter, vilket som passar bäst till rätt sorts kvalitet och så vidare. Det jag också lärde mig var att ibland är det bra att vara ”rookie” och inte veta allt som är omöjligt, för då är allt möjligt!

Berätta om inspirationen bakom kollektionen?
– Den huvudsakliga inspirationen var ”sentimental greetings”.  Att fånga den drömska känslan man får när man tänker tillbaka på den perfekta resan man gjorde. Lite som ett montage bestående av fragment av tankar, känslor, dofter, souvenirer, musik och minnen – allt som kan ta dig tillbaka till det där stället just den där gången. Det är därför kollektionen är lite som ett kollage.

Vilken är din egen favorit i kollektionen?
– Jag har två favoriter, den gula kudden och kudden med blommor och ränder. Jag gillar kontrasten både i färg och motiv, de skarpa ränderna mot de sockersöta blommorna.

Vad fick dig att bli formgivare från början?
– Båda mina föräldrar har jobbat väldigt mycket. Så när jag var mindre tänkte jag att om jag ska jobba så många timmar av dagen i så många dagar om året i så många år av mitt liv så vill jag göra något som är roligt. Jag älskar mitt jobb.  Jag har varken varit den som ritat mycket eller dissekerat borrmaskiner under min uppväxt. Men jag har alltid haft väldigt mycket fantasi. För mig handlar design mer om att tänka nytt och kreativt än att rita bäst.

Vilken produkt önskar du att du själv hade formgivit?
– LifeStraw. Det är ett slags sugrör med ett vattenfilter filter som filtrerar bort farliga bakterier och vattenburna parasiter.  Det är designat för människor i U-länder och kan filtrera 18 000 liter vatten, vilket räcker till en trebarns familj i upp till tre år.

Vad driver dig som formgivare?
– Att ha roligt, förbättra och ha passion för det jag gör.

Har du något drömprojekt du vill göra i framtiden?
– Min dröm är att göra en egen möbelkollektion. Men det finns många drömprojekt. Jag skulle vilja göra mer samarbeten, både med andra formgivare och med andra branscher. Jag önskar att möbelbranschen i Sverige vågade satsa lite mer på andra designers än den handfull som oftast är representerade idag. Vi behöver mer mångfald för att inte stagnera i vår ”skandinaviskt avskalade, ljust och fräscht-manér”.

Vilket material är roligast att arbeta med?
– Som formgivare idag är man tyvärr oftast mer bekant med datorn än med det tänkta materialet. Sorligt nog. Som student provade på att jobba med glas. Det är ett fantastiskt material – från glödhet seg massa till klar kall spröd yta. Skulle helt klart vilja lära mig behärska glasblåsning.

Vad har du på gång härnäst efter IKEA-kollektionen?
– Samtidigt som Myrlilja släpptes kom också IKEAs Kollektion Blå som jag och andra formgivare på IKEA jobbat fram. Utöver IKEA jobbar jag tillsammans med två italienska formgivare med koncept och produkter för andra internationella företag. Jag kommer också inom kort lansera en poster som kommer att ha säljstart till sommaren.

Translation: This is an interview with Lycke von Schantz, who’s just started working with IKEA. Her first collection, Myrlilja, launched as a limited edition collection on June 1st. She’s also been involved in Collection Blue, which launched at the same time. If you click here you can read a google translated (and I’m sure quite horrible) version of the interview.

Lördagsintervjun: Leila Lindholm

Intervju med | Publicerad 09 juni 2012

eila Lindholm behöver väl knappast någon närmare presentation, hon är ju vår egen Nigella! Förutom böcker, tv och tidningar så har hon numera också en egen nätbutik, Leila’s general store, och jag ringde upp henne för att fråga hur det kommer sig. Lite lördagsläsning – varsågoda!

Hur kom du på idén till Leila’s general store?
– Att skapa en egen butik och en kollektion är något som jag drömt om länge, en vision jag haft i många år – sen 2004 kanske. Men sen har vägen dit varit ganska lång, för det tar tid att bygga upp något sånt här och att skapa rätt förutsättningar för det. Sortimentet är lite blandat, mycket av produktlinjen är min egen design men det finns också grejer från andra märken som jag själv har använt mycket genom åren.

Beskriv sortimentet!
– Jag tror att många skulle säkert säga att allt är i ”Leilastilen”, det är ju den stilen jag etablerat i alla mina program och böcker. Min grej är ju att blanda olika stilar, både det mer klassiska brasserieköket och köket på landet. Sen har jag ju också en vintagekollektion med prylar som jag köpt in på resor. Jag har koncentrerat mig mycket på att välja prylar och saker som man inte sett i så stor utsträckning i Sverige tidigare, hållit mig borta från sånt man hittar överallt. När det gäller textilierna har jag ritat mönstren och modellerna själv och utvecklat dem efter min personliga smak.

Vad tycker du är viktigast för att ett kök ska kännas ombonat och mysigt?
– Jag tycker att det är ganska viktigt att ha mycket prylar. I alla miljöer egentligen, för att få den ombonade känslan. När man inreder ett hem så kostar soffan och de andra stora grejerna pengar, men det är alla småprylarna som skapar karaktären i hemmet. Annars blir det bara ett tomt skal. Man behöver dekorativa saker i köket – snygga burkar, fina tårtfat, roliga och knasiga detaljer. Jag vill gärna att mina emaljkastruller ska hänga framme, det är snyggt och ger karaktär. Jag vill ha mina köksredskap framme i en kruka och inte i en låda. Min skärbräda ligger alltid framme, även av praktiska skäl.

Är du en förpackningsnörd?
– Ja, lite så är jag nog. Jag gillar att ha snygga livsmedelsförpackningar.

Om du skulle säga tre måste-prylar i ett välutrustat kök, vad skulle det bli då?
– Rivjärnet är ett måstegrej, jag använder det så otroligt mycket när jag river vitlök eller ingefära. Sen tycker jag att ett snyggt förkläde är ett måste, så man slipper stänka på sig själv. Slickepottar använder jag också hur mycket som helst, de jag har tål värme upp till 260 grader.

Din stil känns väldigt lantlig och romantisk. Är du uppvuxen i en sån miljö också, eller har du hittat stilen själv i vuxen ålder?
– Nja, jag växte upp på  1980-talet så det var så det såg ut hemma hos oss, haha. Så stilen har jag nog utvecklat själv.

Vad är din absoluta favoritsak i ditt eget hem?
– Jag är en riktig pryloman, jag älskar prylar och är en samlare av rang, men samtidigt är de inte jätteviktiga för mig. Jag tycker om att bygga vackra världar, men jag skulle lätt släppa allt jag har. Så det finns nog inget i mitt hem som är värt mer än annat. Om det skulle vara en sak så skulle det nog vara datorn, det är man har alla bilder.

Om du inte får välja köket, vilket är då ditt favoritrum hemma?
– Det är nog vårt bibliotek, som vi kallar det för trots att det inte finns våldsamt mycket böcker där. Det är ett rum med stora Howardfåtöljer med fotpallar som man kan sjunka ner i och läsa en tidning och en skrivhörna med skrivbord. Jag gillar det rummet.

Du har gjort tv, böcker och tidning, du bloggar och nu har du en egen butik dessutom. Vilket har varit det roligaste hittills?
– Det är helt klart Leila’s general store! Det är alltid helt fantastiskt att förverkliga en dröm! Min tanke från början var att det skulle bli fysiska butiker och det blir det säkert såsmåningom, men det som är så fantastiskt med nätet är att alla har möjlighet att gå in och handla. En fysisk butik i en viss stad begränsar och min publik finns ju i hela landet. I hela världen till och med, mina böcker är ju utgivna på 15 språk.

Vad är nästa steg?
– Jag driver ett bokförlag så det är att fortsätta ge ut mina och andras böcker. Sen är det att utveckla varumärket Leila’s general store.

Hur ska du tillbringa sommaren?
Det är lite oklart faktiskt än så länge, men troligtvis kommer jag ha lite ledigt i år. Förra sommaren jobbade jag med min bok så jag hoppas på lite mer semester!

Translation: Leila Lindholm is Sweden’s Nigella, a cooking queen with books, tv shows, a magazine and her own webshop – Leila’s general store. I called Leila to find out more about the shop, her style and the future. (Too long to translate, but please try google translate if you want to read it in a slightly warped way!)

Lördagsintervjun: Elsa Billgren

Intervju med | Publicerad 26 maj 2012

ag antar att ingen missat Äntligen hemmas sköna nytillskott i form av Elsa Billgren? Bra rekrytering tycker jag, Elsa är ett perfekt komplement med sin pyssliga vintagestil och färgstarka estetik. Jag passade på att ställa Elsa mot den berömda väggen:

De flesta förknippar dig framför allt med mode. Hur kommer det sig att du nu gör inredningstv?
– Det kändes som ett naturligt nästa steg! Jag har alltid varit väldigt intresserad av inredning och känner att jag kan ta hjälp av många av mina kunskaper inom mode och vintage in i inredningstänket! Självklart blir det mycket retroflörtar och färg också!

Vad är din styrkor som inredare?
– Jag är modig, lekfull, knäpp och kanske lite utav en människokännare, vilket är viktigt då det inte är mitt eget hem som inreds.

Du är drottningen av vintage! Är det secondhand som gäller även när du inreder, eller väljer du lika gärna nyproducerat?
– Jag blandar gärna! Vintage är nästan snyggast ihop med något nytt tycker jag. Hållbarhetstänket har jag alltid med mig, och ser om det går att göra saker av det som redan finns. Jag är helt förälskad i återanvändning!

Vad är det absolut finaste du har i ditt eget hem?
– Mitt rosa skolpiano och alla klänningarna som får agera konstverk på väggarna.

Vad är det som gör att en bostad känns som ett hem, tycker du?
– En tavla med katter på och en mjuk fåtölj.

Var hittar du inspiration när det kommer till inredning?
– På Pinterest, i bloggar, vintagebutiker, gamla tanters hem, grovsoprum, franska filmer och veckotidningar från 50-talet.

Vad är ditt bästa tips för vintageshopping till hemmet?
– Tänk utanför lådan. I second handaffärer hittar man många konstiga saker som kanske vid första anblick inte är så praktiska och nödvändiga. En byrå behöver ju inte alltid vara en byrå? Det kan vara ett skrivbord, en matplats, en pall? Gå ofta! De bästa sakerna ryker alltid först, så se till att det är du som fyndar dem!

Hur ser ditt absoluta drömhem ut?
– Jag drömmer om en lägenhet högt upp med snirkliga trappor, kyrkofönster, hemliga gångar, enorma matsalsbord och korridorer. Ett helt rum ägnat växter vill jag också gärna ha, som en inomhusträdgård! Jag har inte riktigt några gränser i mitt drömmande, jag låter gärna fantasin flöda!

Vad hänger på dina väggar hemma?
– Klänningar, tavlor av min mamma, pappa och min mans pappa Ronald de Wolfe som också var en fantastisk konstnär! Dessutom har jag gamla zoo-affisher med flodhästar jag köpt i en antikaffär i Köpenhamn, en sprattelgubbe från Mulberry och inramade bilder på djur från 40-talet.

Och slutligen, hur är det egentligen att jobba med Äntligen hemma?
– Helt fantastiskt! Jag känner mig superkreativ varje dag! Det är världens proffsigaste gäng och att få ägna dagarna åt att förvandla rum till hem är ju det bästa jobb man kan ha!

Translation: Elsa is the new decorator on Swedish tv show Äntligen hemma. Of course I had to interview her about it!

Lördagsintervjun: Lisa Bengtsson

Intervju med | Publicerad 12 maj 2012

är jag tänker på formgivaren Lisa Bengtsson numera så tänker jag faktiskt främst på taxarna i serien Tillsammans, istället för som tidigare på de tjusiga damerna i Oss kvinnor emellan. Men oavsett vilket mönster som först dyker upp på näthinnan så har Lisa gjort ett stilsäkert avtryck på den svenska designscenen och hennes uttryck är i mina ögon helt unikt. Klart jag ville veta mer om Lisa!

Hej Lisa! Vilka är dina viktigaste arbetsredskap när du jobbar?
– Hmm, rent praktiskt är datorn förstås viktig då det är där jag sammanställer allt, men inspirationsmässigt är alla mina bilder, plastblommor, fotografier och mitt skräp (som vissa skulle kalla det) superviktiga för att jag ska få till mina mönster.

Dina mönster har blivit ditt signum. Var det svårt att hitta din egen formgivarröst, eller föll den på plats direkt?
– Jag testade mig fram i skolan och när jag skulle göra mitt examensarbete kom den bara. Sen dess har den funnits där och det är underbart!

Vi förknippar dig också med taxar numera, varför blev det just taxar som motiv?
– Mönstret Tillsammans uppkom genom att jag hade varit mammaledig och funderat på nya mönster medan jag varit ute och rullat vagn. Mina tankar gick till mina tvillingar och att få barn, att man är lika men ändå väldigt olika. Jag ville visa olika karaktärer men ändå ha samma grund och taxen fick stå modell just för att de är otroligt roliga hundar med mycket karaktär och mänskliga drag på något vis.

Vad gör du om du får idétorka?
– Jag försöker att hitta på något helt annat som inte har med jobbet att göra, eller så går jag på någon loppis och letar bland gamla saker – då brukar jag oftast få idéer.

Vad inspirerar dig mest just nu?
– Jag är just nu inne på höstens mönster och inspireras av ätbara saker och färgen orange, bland annat. Samtidigt har jag gjort två våriga, färgglada affischer där cirkus och galenskap har fått stå i centrum.

Vilken är din absoluta favoritsak i ditt eget hem?
– Inte för att det är EN sak men jag älskar vår tavelvägg som vi har hemma. Där samlar vi tavlor med allt möjligt, minnen, affischer, målningar, fotografier … Vi fyller på väggen efter hand.

Du har jobbat både på tidning och reklambyrå tidigare. Vad fick dig att ta steget att satsa på din egen design istället?
– När man hittar sin egen stil så är det svårt att göra saker åt andra, om de inte just vill ha min stil vill säga … Steget var inte så svårt då jag alltid velat ha eget företag. Jag är uppvuxen med mammas och pappas företag och för mig är det naturligt att man startar eget när man har en grej man älskar och brinner för.

Vilket är det bästa råd du fått i karriären, och vad skulle du själv vilja ge unga, nykläckta designers för råd?
– Det bästa rådet jag har fått är nog att köra! Att bara våga satsa. Och det är nog det jag skulle vilja ge nya designers också, att bara våga och ge sig fasen på att det ska gå. Det är mycket jobb, men mycket sitter i huvudet när det gäller att våga och tro på det man gör och hitta vägar för att komma dit.

Har du något drömprojekt du skulle vilja förverkliga i framtiden?
– Jag skulle mer än gärna göra mönster till en klädkollektion för någon av våra duktiga svenska designers.

Vad jobbar du med just nu?
– Jag har precis lanserat nya mönstret Boudoir som tyg, kuddar, tapet, väska med mera, så just nu jobbar jag framför allt med lanseringen av den. Sen blir det fullt upp med nya spännande projekt!

Translation: Designer Lisa Bengtsson is wellknown for her whimsical and charming prints.

Lördagsintervjun: Anna Kraitz

Intervju med | Publicerad 28 april 2012

nna Kraitz estetik tilltalar mig mycket för att hon smyger in modereferenser i många av sina produkter – ett skärp här, en knapp där. Nya koppen Mine för Designhouse Stockholm saknar förvisso den kopplingen, men jag älskar den mjuka formen och att det nästan ser ut som att handtaget håller på att krypa ner i koppen! Jag tog ett snack med Anna om den och om hennes jobb i övrigt.

Berätta om kopparna Mine för Designhouse Stockholm – hur fick du idén till dem?
– Jag jobbar ofta med flera projekt parallellt och då finns det oftast ett gemensamt tema som jag jobbar efter som handlar om mitt liv, saker som jag ser och gör och upplever, och det jag inspireras av just nu. Det är svårt att göra en ny kopp, för precis som med glas och tallrikar är det mesta ju redan gjort. Jag bestämde mig för att jobba med handtaget, att låta det ta en annan väg än det oftast gör – handtag är ju oftast fäst helt och hållet på utsidan. Koppen är också ganska sinnlig med den mjuka formen på handtaget som nästan doppar sig i drycken. Men det är nog egentligen upp till var och en som ser den vad man tolkar in i formen.

Varför fick den namnet Mine?
– Det är nog för att mina saker känns väldigt mycket som mina. När koppen stod klar så kändes den verkligen som min, och då döpte jag den till det. Koppar är något som kan vara ganska intimt, något som man kommer väldigt nära när man dricker ur den och om man använder den på morgonen så är frukosten också en nära stund när man kanske sitter med sin familj.

Hur kommer det sig att du blev formgivare?
– Jag gick på Beckmans och sen blev jag det, haha. Jag kommer från konsthållet från början och för mig var det lite otippat att jag skulle bli formgivare. Jag var inne på att jag skulle jobba konstnärligt i någon form och det blev en ganska långsam process där jag en dag märkte att jag satt och gjorde saker. Hade jag inte blivit designer så hade jag jobbat med något annat där jag kan uttrycka mig samtidigt som jag ger något till andra människor. Kanske med film eller fri konst till exempel. Men jag tycker egentligen inte att det är så viktigt vad man gör, utan snarare hur man gör det.

Var hämtar du inspiration när du jobbar?
– Från många, många ställen samtidigt. Jag var nyligen och såg utställningen Avantgardens kvinner om kvinnor som var verksamma mellan 1920 och 1940. Den var jättefin och inspirerande med namn som Dora Maar och Claude Cahun. Jag tycker om att gå och titta på konst och se hur andra uttrycker sig och hur de speglar nutiden eller den samtid då de var verksamma. Sen korsar jag det med inspiration från mitt vanliga liv och vardagssaker som att läsa tidningen, vara med mitt barn och allt annat som man gör om dagarna.

Idag är du ett etablerat namn på den svenska formgivarscenen. När kände du själv att du hade slagit igenom? Vad blev ditt genombrott?

– Det är så konstigt, jag vet inte om jag har haft något genombrott! När jag gjorde soffan Mama look så blev den väldigt synlig och lite av en snackis, men jag tror inte att jag kände att jag slog igenom för det. Jag bara jobbar på och det är väldigt roligt i sig, så jag har aldrig funderat över om eller när jag slagit igenom.

Vi har sett modedetaljer på flera av dina produkter, som soffan Mama look och klädhängaren Babe som båda har en skärpdetalj, tallrikarna Bloom med knappmotiv och serien Early bird. Vad har kläder och mode för betydelse för dig?
– Även här finns det många anledningar till varför jag gör något. En anledning är att mode är så vardagsförankrat, vi klär på oss varje dag och alla använder kläder. Mode är också något som speglar tiden väldigt väl och vi är nära våra kläder precis som vi är nära våra möbler. Det är ett sätt att föra ihop föremålen vi har nära oss.

Av alla dina produkter, vilken är din egen favorit?
– Oftast är det ju något man gjort alldeles nyligen, så just nu får jag nog säga att det är koppen Mine.

Du har gjort allt från stora soffor till små koppar. Finns det någon typ av produkter du tycker extra mycket om att formge?
– Nej, jag tycker att det är roligt med bredden! Jag skulle vilja ha ännu större bredd på det, att få göra ännu fler olika typer av saker. Det spelar liksom ingen roll om det är en stor möbel eller en liten sak, det är lika roligt och utmanande oavsett vad jag gör.

Vad jobbar du med just nu?
– Just nu gör jag fler möbler för Källemo, och så handleder jag och Dennis Dahlqvist tredjeårseleverna på Beckmans i deras examensjobb. Jag har hoppat in och undervisat på Beckmans någon gång då och då och det är väldigt stimulerande eftersom jag annars sitter rätt mycket själv och jobbar. I små doser är undervisning en perfekt krydda för mig och Beckmans är en rolig plats att vara på.

Hur ser det ut hemma hos dig?
– Jag bor i en vindsvåning med en rätt stor terrass där jag kan odla. Jag har förvånansvärt få av mina egna saker, jag tänker ständigt att jag borde ha fler av dem hemma hos mig också. Och så har jag ett piano som min dotter övar på just nu!

Translation: I interviewed designer Anna Kraitz a while ago about her new cup Mine and her earlier work.

Lördagsintervjun: Inga Sempé

Intervju med | Publicerad 21 april 2012

tt Inga Sempé syntes överallt under designveckan tidigare i våras var ingen överdrift. Den franska designern är ett flitigt bi som har tusen järn i elden samtidigt. Hon har ett rykte om sig att vara lite … ”knepig”, vilket ofta är en fin omskrivning för otrevlighet. Men jag håller inte med, jag uppfattade inte alls Inga som arrogant eller osympatisk utan snarare bestämd och rak och med en stor portion humor. Vilket var skönt, jag är nämligen ett fan och då är det alltid liten av en besvikelse om man upptäcker att personen vars talang man beundrar inte har en personlighet som matchar … Här kommer min intervju med Inga, trevlig lördagsläsning!

Varför blev du designer?

– För att jag alltid haft ett stort intresse för saker – både hur de skapas och hur man använder dem. Jag har alltid varit fascinerad av sakerna som människor genom alla tider skapat för att underlätta vardagslivet.

Av alla produkter du gjort, vilken är din favorit?

– Jag har nog ingen särskild favorit, men jag gillar mycket av det jag gjort för svenska företag eftersom jag har stor frihet när jag arbetar för dem.

Är det en slump att du jobbat med så många svenska företag?

– Ja, absolut! Det är inget medvetet val, jag har aldrig sagt ”jag ska bara jobba i Sverige”. Det började med att jag höll ett föredrag för 2000 svenskar på en konferens för arkitekter och formgivare och det innebar att jag talade inför många människor som på ett eller annat sätt är involverade i den här branschen. Efter det fick jag två erbjudanden från svenska företag och när väl andra såg vad jag gjort för dem så fick jag ännu fler erbjudanden.

Finns det något typiskt franskt i ditt formspråk?

– Nej. Jag tycker att jag själv är väldigt typiskt fransk på ett negativt sätt, jag bekräftar alla dåliga fördomar som utlänningar har om fransmän. Att vi alltid gnäller till exempel, det stämmer på mig. Men mina saker är inte typiskt franska för det finns flera franska designers som jag inte gillar – och kanske är det för att de är typiskt franska? Sen finns det franska formgivare som jag gillar också, men jag tycker inte att de har samma formspråk som jag har. Det är nog svårt att definiera vad som är franskt och jag tror inte heller att det finns ett nationellt sätt att designa på. Däremot tycker jag att det finns nationella sätt att producera på, och kanske är det därför som företagen bjuder in utländska designers att formge deras produkter.

Vad inspirerar dig?

– Först och främst är det alltid funktionen. Självklart måste det finnas en estetik i produkterna, men användbarheten är viktigast. Och möjligheten för företagen att faktiskt producera produkten, eftersom jag aldrig gör något i bara ett exemplar.

Du verkar ha så många järn i elden samtidigt?

– Nej då, det har jag faktiskt inte. Processen är så långsam, så om man ser till helheten så producerar jag inte särskilt mycket – kanske fyra nya produkter per år. Det finns designers som kanske lanserar upp till 30 nyheter varje år och jag fattar inte hur de bär sig åt!

Hur ser en typisk dag ut för dig?

– Jag arbetar hemifrån och lever en väldigt normal tillvaro. Jag följer barnen till skolan, kommer hem och kollar i kylen om det kanske finns lite tårta eller något annat sött där. Sen sätter jag mig och skissar, ber min personal ta fram prototyper så vi kan göra justeringar och så vidare. Svarar på mail. Inget exceptionellt.

Har du något drömprojekt?

– Nej, egentligen inte. Jag är intresserad av alla möjliga typer av produkter, allt från verktyg till fönster och dörrar eller kaminer. Allt hänger på vem det är som föreslår samarbetet. Om det är människor jag inte tycker om eller som jag tror frågar mig av fel anledningar så tackar jag nej. För mig är kvaliteten på det jag gör viktigast av allt och den hänger på att jag kan ha en bra dialog med företaget.

Vad jobbar du på just nu?

– Jag gör en badrumsserie för ett italienskt företag, med toalett, handfat och så vidare. När den lanseras? När den är klar …

Translation: I did an interview with Inga Sempé a few months ago. Here it is, feel free to google translate if you’re interested!

Lördagsintervjun: Piet Hein Eek

Intervju med | Publicerad 14 april 2012

iet Hein Eek är en personlig designfavorit, trots att jag inte äger en enda sak signerat holländaren (för den som vill förse sig så finns hans produkter på NK Inredning). Men jag har alltid en fäbless för designers med ett tydligt eget uttryck, och scrapwoodmästaren Piet hör onekligen till den kategorin. Jag beundrar också hans miljömedvetenhet som faktiskt inte baserar sig enbart på omtanke om vårt klot utan lika mycket på en respekt för de material han jobbar med och oviljan att kasta saker i onödan. När vi träffades visade det sig att han både var oerhört trevlig och minst sagt pratsam, så här kommer lördagsläsning av det längre slaget …

Varför blev du designer?
– Jag har alltid tillverkat saker, ända sedan jag var liten. Så jag skapade saker utifrån eget huvud redan då. Jag hade faktiskt tänkt bli arkitekt, men en kompis som är arkitekt tyckte att jag borde bli designer istället eftersom det finns många fler möjligheter inom det området. Han har fel, haha. Men jag blev designer tack vare honom, och jag gör ju det jag vill – att skapa och producera.

Du berättade att ditt Scrapwood table kom till när du och dina medarbetare började låtsas att arbetskraft var gratis och material dyrt, istället för tvärtom som det egentligen är. Var det så allt började för dig?
– Nej, egentligen började det tidigare. Jag gjorde mitt Scrapwood cupboard redan 1990 när jag gått klart skolan. Men rent generellt är det svårt att hålla sig inom tids- och budgetramarna oavsett vad man ska producera, och därför blir det mycket spill under tillverkningens gång. Det handlar inte om att materialet som slängs är oanvändbart, utan bara att det tar för mycket tid och energi att hitta sätt att producera på som tar tillvara på allt. Vi använder återvunnet material när vi gör våra Scrapwood-produkter, men vi tar också vara på spillet för att göra andra produkter. Mycket av avfallet från vårt företag har försvunnit tack vare det. Nu använder vi allt vi kan, och det är kul! Vi har en hel kollektion produkter som är tillverkade av våra egna sopor.

Det känns som att du var tidigt ute med miljötänket?
– Hm, det ÄR miljötänk eftersom jag har stor respekt för de material vi använder, men samtidigt tycker jag att det är normalt att inte kasta bort saker i onödan. Vid sidan om Scrapwood som tillverkas av återvunnet material så har vi också ett skåp vi döpt till 99.13% eftersom vi fått ner spillet från tillverkningen till under en procent. Och då är till och med det som blir över när vi borrar hål inräknat! Man kan skapa något från andras rester, men man kan också skapa utan att generera skräp alls. Tankarna påminner om varandra, men resultaten skiljer sig väldigt mycket åt. 99.13%-skåpet är väldigt rent och stramt i formen, medan Scrapwood-bordet är som ett lapptäcke. Mitt mål är att vara så effektiv både med material och energi som möjligt, det har alltid verkat vara det bästa sättet att arbeta på i mina ögon.

Ser man på din design att du är holländsk?
– Ja, åtminstone på Scrapwood-produkterna. Det är ett holländskt fenomen eftersom vi alltid tagit tillvara på allt trä när hus rivs. Sen hamnar allt material på brädgårdar och så kommer folk och tar tillvara på det för att bygga kaninhus eller små skjul av det. Vi har en återvinningskultur. Dessutom har vi en tradition av att bygga hus i trä, och så fort vi vill bygga något nytt måste vi riva något gammalt eftersom vi inte har plats. Och slutligen så har vi det kalvinistiska arvet, holländare håller hårt i pengarna, haha. Tillsammans gör allt detta att mina Scrapwood-bord är väldigt holländska.

Tänker du på en särskild typ av kund när du skapar?
– Nej, jag designar aldrig för en särskild person. Det finns gott om designer som skapar för den tid vi lever i nu, den smak som regerar. Men jag försöker alltid att designa för var jag tycker den allmänna smaken borde vara. Jag vill guida snarare än att följa. Det betyder att mycket av det jag gör behöver tid för att bli uppskattat, och det händer att produkter aldrig når någon målgrupp. Men eftersom vi alltid arbetat på det här sättet så har våra kunder ett öppet sinne. När de sett 10-20 produkter från oss som de gillar så blir de också nyfikna på våra nyheter, och vi är respekterade för våra idéer. Annars är det svårt att lyckas i det normala ekonomiska system som finns idag, där man förväntas fortsätta göra det man alltid gjort. Återförsäljare köper det de vet funkar, inte nya produkter. Det har alltid tagit oss enormt med tid och energi att få ut våra nya produkter på marknaden, men nu har vi skapat en egen lekplats i form av en gammal keramikfabrik på 10 000 kvadratmeter i Eindhoven som rymmer allt – tillverkning, lager, showroom, restaurang, butik … Där bestämmer vi själva.

Vad inspirerar dig?
– Material och tekniker. Antingen fastnar jag för ett material och utgår från det, eller så köper jag in en ny maskin och väljer material som jag kan använda i den. När jag designar på uppdrag av någon måste jag förstås kombinera önskemålen med mina idéer, men material, teknik och hantverk går alltid hand i hand.

Hur ser det ut hemma hos dig?
– Det slutar ofta med att vi använder möbler jag ritat, men det är inte med vilje och jag blandar gärna med äldre saker.

Vilken annan formgivare ser du upp till?
– Jag gillar Tom Dixon väldigt mycket, vilket nog beror på att vi har en liknande bakgrund. Vi har båda byggt våra företag på våra egna namn, och på samma sätt som han reser till Indien där de är duktiga på att använda koppar och sedan skapar kopparlampor så hittar jag en rolig maskin jag vill prova och börjar använda mig av koppar av den anledningen. Vår biografi och vårt arbetssätt påminner mycket om varandra, men vår design skiljer sig mycket åt och det är precis så det ska vara. Annars är det lättare att nämna äldre designer, jag gillar Jean Prouvé och Rietveld till exempel. Namnen från den tiden är lättare att uppskatta än moderna designer eftersom de hunnit etablera sig ordentligt. Dessutom är ju de sämre namnen från den tiden redan bortglömda …

Vad jobbar du på just nu?
– Förutom allt arbete kring vår nya byggnad som aldrig verkar ta slut så har vi alltid tusen järn i elden. Små och stora projekt rullar alltid samtidigt. Vi ska presentera ett antal nya produkter i Milano, och även om alla förstås kommer att vara fina så är det speciellt ett stapelbart skåp i trä som är konstruerat på ett väldigt fiffigt sätt som jag ser fram mest emot att presentera.

Translation: My Saturday interview this week is Piet Hein Eek, the Dutch designer most known for his Scrapwood furniture. He was supernice and very talkative, so settle down with a cup of coffee or tea before you start reading …

Lördagsintervjun: Benedikte Ugland

Intervju med | Publicerad 07 april 2012

enedikte Ugland träffade jag för första gången för snart tre år sen när jag utforskade hennes fina butik Karaktär Stockholm. Nu finns inte butiken längre tyvärr, men å andra sidan har vi kunnat se Benedikte i Äntligen hemma i TV4 istället! Benedikte är både fotograf och inredare, ständigt med tusen järn i elden, och min gissning är att om Sverige någonsin får ett varuhus i stil med franska Merci – då är det Benedikte som står bakom.

Var kommer ditt inredningsintresse ifrån?
– Min kreativa mamma var extremt inredningsintresserad, det känns som att hon drev renoveringsprojekt under hela min uppväxt. Hon är också konstintresserad så jag har fått följa med till museer, kyrkor och slott.

Hur kommer det sig att du plötsligt syns i Äntligen hemma?
– Jag är egentligen formgivare och fotograf från början och utbildad på Central Saint Martins, men inredningsintresset var för stort så jag blev även inredare och hade en egen butik ett tag i Stockholm. Äntligen hemma hade sett mina reportage i ELLE interiör så de hörde av sig när de behövde en ny inredare. Det är jättekul men svårt, jag har fått en helt ny respekt för de som jobbar med tv!

Vad vore drömmen att få inreda?
– En ny restaurang eller ett hotell, i Stockholm och utomlands! Sen vore det förstås roligt att få ett eget inredningsprogram också …

Hur bor du själv?
– Jag bor i en fyra i Nacka, som syntes i Sköna hem nu i mars. Den är totalrenoverat från grunden och inredd i en mix av olika stilar – jag följer inte alla trender utan går helt på magkänslan. Alla stilar i ett!

Vad är ditt bästa inredningstips, alla kategorier?
– Det är faktiskt att våga följa magkänslan, att inreda personligt och ha lite humor! Det är också bra att hålla sig till en färgskala så det inte blir för rörigt.

Vilket är det vanligaste felet folk gör när de inreder hemma?
– Oj, alla har så olika stilar och smak, så jag tycker inte om att dissa andra. Det som känns fel för mig kanske känns helt rätt för någon annan!

Vad står högst upp på din önskelista i inredningsväg?
– Det finns mycket jag skulle kunna tänka mig, haha! Men skåpet 522 från Svenskt tenn som är klätt i tyg är fantastiskt! Det är en dröm att få ha det hemma och låta det bli rummets masterpiece.

Har du någon favoritdesigner/formgivare?
– Paola Navone är fantastisk, jag har sett hennes installationer i Paris och jag tycker att hon är helt underbar. Trendforskaren Li Edelkoort är också inspirerande och Piet Hein Eek är en favorit.

Finns det någon skillnad mellan hur norrmän och svenskar inreder hemma?
– Jag tycker egentligen inte det. Man tar kanske in naturen lite mer i Norge, väljer naturliga material till exempel – det är typiskt norsk. Annars är det ungefär samma stil. Jag skulle inte heller säga att svenskar är duktigare än norrmän eller tvärtom, utan det finns lika många skickliga inredare i Norge som här.

Din fina butik Karaktär lades ner – för gott eller kan det hända att du öppnar butik någon gång i framtiden igen?
– Jag sålde den för det blev lite för mycket med övriga jobb och familjen, men man vet aldrig med mig – jag är så impulsiv! Haha. Drömmen vore att starta en butik som Merci i Paris, med flera våningar och ett kafé. Men det orkar man inte göra själv, utan då måste jag hitta någon att göra det med. Just nu jobbar jag istället på ett bokprojekt med en kollega!

Translation: I interviewed Norwegian photographer and decorator Benedikte Ugland to find out what her dream projects are.